[et_pb_section fb_built=”1″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default”][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_heading title=”@ET-DC@eyJkeW5hbWljIjp0cnVlLCJjb250ZW50IjoicG9zdF90aXRsZSIsInNldHRpbmdzIjp7ImJlZm9yZSI6IiIsImFmdGVyIjoiIn19@” _builder_version=”4.27.5″ _dynamic_attributes=”title” _module_preset=”3059f0cd-dd98-46bd-9993-c9073a6813d5″ title_text_align=”center” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Yngve-Nilsson-logo-3000×1768-1-scaled.jpg” title_text=”Yngve Nilsson logo 3000×1768″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” max_height=”100px” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Historien om Yngve Nilssons Karosserifabrik \u00e4r verkligen den om ett familjef\u00f6retag i flera generationer och den tar sin b\u00f6rjan redan l\u00e5ngt innan f\u00f6retaget bildades. Det finns flera exempel p\u00e5 att vagnmakare senare blivit karosseribyggare. Den som tittat noggrant i d\u00f6rrkarmen p\u00e5 en \u00e4ldre Chevrolet har kanske lagt m\u00e4rke till emblemet med texten \u201dBody by Fischer\u201d och en h\u00e4stvagn. Fischer som blev en hel\u00e4gd del av Chevrolet b\u00f6rjade som just vagnmakare p\u00e5 1800-talet. \u00c4ven tyska Karmann som kanske mest \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r Volkswagen Karmann-Ghia b\u00f6rjade en g\u00e5ng med att tillverka h\u00e4stvagnar. Det fanns ocks\u00e5 i bakgrunden till det som blev f\u00f6retaget i Laholm. Yngve Nilssons pappa var vagnmakare i byn R\u00e4nnesl\u00f6v (idag en t\u00e4tort i Laholms kommun). Fr\u00e4mst var det arbetsvagnar f\u00f6r h\u00f6- och spannm\u00e5l och sockerbetor som tillverkades. Yngve Nilsson som f\u00f6ddes 1909 fick dock aldrig chansen att ta \u00f6ver faderns verksamhet d\u00e5 han dog n\u00e4r Yngve var endast sex \u00e5r gammal. Det f\u00f6rsatte familjen p\u00e5 sex personer i en sv\u00e5r ekonomisk situation. Efter sex\u00e5rig folkskola arbetade Yngve Nilsson f\u00f6rst hos den nye \u00e4garen av vagnmakarverkstaden i R\u00e4nnesl\u00f6v. Han s\u00f6kte sig senare vidare och blev l\u00e4rling hos en vagnmakare i Rebbelberga utanf\u00f6r \u00c4ngelholm 1926. Arbetsmarknaden var tuff och Yngve Nilsson praktiserade som vagnmakarges\u00e4ll p\u00e5 flera verkst\u00e4der i Halland och Sk\u00e5ne. \u00c5r 1934 s\u00f6kte sig han sig hem igen och b\u00f6rjade p\u00e5 Laholms Karosserifabrik, ett f\u00f6retag som bildats p\u00e5 1920-talet av Ernst Nilsson, som f\u00f6r \u00f6vrigt inte var sl\u00e4kt med Yngve Nilsson. P\u00e5 Laholms Karosserifabrik arbetade Yngve Nilsson bland annat med p\u00e5byggnader till bussar. F\u00f6retaget d\u00f6ptes senare om till Karlaverken och d\u00e4refter till Lagab.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-18_104401.jpg” title_text=”Foto_2025-09-18_104401″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
\u00c5r 1936 gifte sig Yngve Nilsson med sin Linnea. Vid \u00c4ngelholmsv\u00e4gen kunde man k\u00f6pa ett hus med en tillh\u00f6rande vedbod. Andra v\u00e4rldskriget satte stopp f\u00f6r Laholms Karosserifabriks verksamhet och Yngve Nilsson blev arbetsl\u00f6s. Paret bildade \u00e4nd\u00e5 familj och fick fyra barn, \u00e5r 1941 f\u00f6ddes tvillingarna Nils-\u00c5ke och Karl-Erik. Med hj\u00e4lp av n\u00e5gra begagnade snickerimaskiner f\u00f6rvandlade Yngve Nilsson den lilla vedboden till en verkstad d\u00e4r han tillverkade d\u00f6rrar och f\u00f6nster. Med andra v\u00e4rldskrigets slut \u00f6ppnade sig nya m\u00f6jligheter och den 15 september 1945 bildade Yngve och Linnea f\u00f6retaget Yngve Nilssons Karosserifabrik. Bland de f\u00f6rsta uppdragen var att bygga om bilar f\u00f6r taxibruk. Till sin hj\u00e4lp fick Yngve Nilsson en kamrat fr\u00e5n tiden p\u00e5 Laholms Karosserifabrik. Medan Yngve hade stor erfarenhet av att arbeta i tr\u00e4 var William \u201dVille\u201d Johansson en duktig pl\u00e5tslagare. B\u00e5da kunskaperna var lika viktiga d\u00e5 p\u00e5byggnader av fordon gjordes genom att bygga tr\u00e4ramar som sedan kl\u00e4ddes i pl\u00e5t. Till en b\u00f6rjan anv\u00e4ndes vedboden som verkstad men den \u00f6delades i en brand 1947. Ist\u00e4llet kunde en mer \u00e4ndam\u00e5lsenlig verkstad byggas upp med fyra portar och en rej\u00e4l biluppst\u00e4llningsplats framf\u00f6r den. P\u00e5 taket sattes en stor skylt som f\u00f6rkunnade ordet Karosserifabrik i versaler. Eftersom verkstaden l\u00e5g l\u00e4ngs med \u00c4ngelholmsv\u00e4gen s\u00e5 syntes det unga f\u00f6retaget av alla som passerade p\u00e5 den allt mer trafikerade genomfartsleden.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Foto_2025-09-14_210049.jpg” title_text=”Foto_2025-09-14_210049″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_4,1_4,1_4,1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” min_height=”303.3px” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-18_103445.jpg” title_text=”Foto_2025-09-18_103445″ align=”right” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” height=”270px” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Begravningsbilar har sedan starten av Yngve Nilssons Karosserifabrik varit en viktig del av verksamheten. Under en del perioder var det Yngve Nilssons som sj\u00e4lva s\u00e5lde begravningsbilarna och under andra har f\u00f6rs\u00e4ljningen g\u00e5tt genom Volvo.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-14_203137.jpg” title_text=”Foto_2025-09-14_203137″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” height=”270px” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-18_103052.jpg” title_text=”Foto_2025-09-18_103052″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” max_height=”275px” custom_margin=”||-48px|||” custom_padding=”|||1px||” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” min_height=”319.4px” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
I bilens barndom var karosserimakare de som gjorde handbyggda karosser p\u00e5 chassin med drivlina som byggts av biltillverkaren, det var naturligt att de karosserimakare som var inriktad p\u00e5 privatkunder allt mer skulle f\u00f6rsvinna n\u00e4r tillverkningen av bilar gick mot massproduktion. Men det l\u00e4mnade utrymme f\u00f6r de som byggde specialversioner av fordon f\u00f6r f\u00f6retag och samh\u00e4llsfunktioner. Nilssons verksamhet ut\u00f6kades med specialanpassning av distributionsbilar, brandbilar och bussar. M\u00e4rkesfloran var stor och varje ombyggnation unik. N\u00e4r PV 444 lanserades 1944 var det den f\u00f6rsta Volvon med sj\u00e4lvb\u00e4rande kaross. Det var ett stort steg fram\u00e5t tekniskt men samtidigt byggde Volvo in ett problem. Hittills hade Volvo levererat chassiversioner av sina bilar f\u00f6r p\u00e5byggnad hos karosserimakare men det gick ju inte n\u00e4r bilen inte var rambyggd. L\u00f6sningen kom 1949 n\u00e4r PV 445 b\u00f6rjade tillverkas, den hade samma drivlina som PV 444 och enbart karosseri \u00f6ver motorutrymmet och framhjulen. Med den som bas kunde Yngve Nilssons Karosserifabrik bygga sk\u00e5pbilar, flakvagnar och inte minst begravningsbilar. Med PV 445 blev Volvo allt viktigare f\u00f6r Yngve Nilssons Karosserifabrik och n\u00e5gra \u00e5r senare fick man f\u00f6rsta g\u00e5ngen fick bygga en prototyp p\u00e5 uppdrag av Volvo.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-15_123526.jpg” title_text=”Foto_2025-09-15_123526″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” max_height=”239px” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_5,3_5,1_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” min_height=”287px” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-19_132625-scaled-e1762802610655.jpg” title_text=”Foto_2025-09-19_132625″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”3_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Tvillingbr\u00f6derna Karl-Erik och Nils-\u00c5ke hade mer eller mindre v\u00e4xt upp i f\u00f6retaget \u2013 verkstaden l\u00e5g ju p\u00e5 samma tomt som bostadshuset. Nils-\u00c5ke Nilsson b\u00f6rjade arbeta i sin fars f\u00f6retag 1958 och tv\u00e5 \u00e5r senare kom Karl-Erik till firman. Yngve Nilsson fyllde 50 \u00e5r 1959, och i hans f\u00f6retag fanns nu ett tiotal anst\u00e4llda. Verksamheten bestod inte minst i att tillverka biblioteksbussar, butiksbussar och lastbilar med kyltransporter. Nu tillkom ocks\u00e5 en ny gren \u2013 tillverkning av ambulanser och bilar f\u00f6r sjuktransporter.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-15_123242.jpg” title_text=”Foto_2025-09-15_123242″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_5,3_5,1_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-17_201131-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-17_201131″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”3_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
I flera nordiska grannl\u00e4nder beskattades personbilar h\u00e5rt och det ledde till en aff\u00e4rsm\u00f6jlighet f\u00f6r Yngve Nilssons Karosserifabrik. Volvo gav 1968 Laholmsf\u00f6retaget sin f\u00f6rsta stora order d\u00e5 man skulle bygga om Amazon herrg\u00e5rdsvagn s\u00e5 att de gick att registrera som l\u00e4tta lastfordon i Norge och Finland, vilket var f\u00f6rdelaktigt skattem\u00e4ssigt. P\u00e5 de norska bilarna ersattes sidorutorna med pl\u00e5t. Baks\u00e4tet togs ur och lastutrymmet fick skyddslister av tr\u00e4 och ett lastf\u00f6rskjutningsskydd. Den f\u00f6rsta ordern var p\u00e5 350 bilar och totalt byggde Yngve Nilssons Karosserifabrik om 800 Volvo Amazon. Ordern innebar en expansion av verksamheten f\u00f6r Nilssons och samarbetet med Volvo f\u00f6rdjupades. Nu fick man ocks\u00e5 bygga en till prototyp. Volvo 145 Express hade precis som Amazonerna tr\u00e4lister i lastutrymmet och ett lastf\u00f6rskjutningsskydd, men Express hade ocks\u00e5 ett f\u00f6rh\u00f6jt tak. Som \u00e5rsmodell 1970 kom 145 Express i produktion hos Volvo.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Foto_2025-11-18_152441-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-11-18_152441″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_5,3_5,1_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/46.jpg” title_text=”46″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”3_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
N\u00e4r Yngve Nilsson var 61 \u00e5r 1970 var det dags f\u00f6r s\u00f6nerna Karl-Erik och Nils-\u00c5ke att ta \u00f6ver verksamheten. Medan Karl-Erik tog ansvar f\u00f6r tekniksidan arbetade Nils-\u00c5ke fr\u00e4mst med marknadsf\u00f6ring och ekonomi. Bokf\u00f6ringen fortsatte att sk\u00f6tas av Linnea Nilsson och senare p\u00e5 1970-talet togs den uppgiften \u00f6ver av Nils-\u00c5kes fru Gun-Britt. Vid den h\u00e4r tiden hade f\u00f6retaget 10\u201315 anst\u00e4llda. Redan tv\u00e5 \u00e5r senare togs ett stort steg n\u00e4r man flyttade till en fastighet p\u00e5 1\u00a0800 kvadratmeter som tidigare varit en snickerifabrik. Nu blev ocks\u00e5 Yngve Nilssons Karosserifabrik formellt en underleverant\u00f6r till Volvo. Hos Volvo hade en s\u00e4rskild avdelning f\u00f6r specialfordon bildats. Avdelningen var ansvarig f\u00f6r att ta fram och marknadsf\u00f6ra handikappbilar, polisbilar, ambulanser, sjuktransportbilar och ambulanser. Man gjorde ocks\u00e5 sommarschassin, karosser som saknade bland annat d\u00f6rrar som anv\u00e4ndes f\u00f6r p\u00e5byggnad till specialbilar. En av de fordon som Yngve Nilssons byggde \u00e5t den avdelningen var en sjuktransportbil baserad p\u00e5 145 Express och till 1971 \u00e5rs modell kompletterades den med en ambulans med ett tak som till skillnad fr\u00e5n det p\u00e5 Express var h\u00f6jt hela v\u00e4gen. Utvecklingen mot ambulanser d\u00e4r v\u00e5rd kunde ges under transporten gick snabbt fram\u00e5t och redan till 1974 \u00e5rs modell b\u00f6rjade Nilssons tillverka en 145 ambulans som b\u00e5de var f\u00f6rl\u00e4ngd och hade ett kraftigt h\u00f6jt tak f\u00f6r att det skulle finnas plats att arbeta i v\u00e5rdutrymmet.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-17_101452-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-17_101452″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_5,3_5,1_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-15_151330-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-15_151330″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”3_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
I augusti 1974 presenterades Volvo 240 och 260 som i grunden var en vidare utveckling av 140-serien. Nu breddades utbudet av nischmodeller kraftigt och Yngve Nilssons Karosserifabrik hade varit med och byggt flera prototyper till specialmodellerna. En Volvo 145 fr\u00e5n 1974 f\u00f6rl\u00e4ngdes 60 cm f\u00f6r att kunna ta sju passagerare, den var prototypen till Volvo 245 Transfer. Volvos f\u00f6rsta limousine skulle bli 264 TE och tillverkas av Bertone i Italien, men prototypen var baserad p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ngaren 164 och var byggd av Nilssons. Redan som \u00e5rsmodell 1975 fanns 240\/260 som sjuktransportbil och ambulans. Till Laholm kom karosser d\u00e4r ambulanserna inreddes, lackerades och fick sin yttre dekor. Varje bil tog omkring tio dagar att f\u00e4rdigst\u00e4lla. En \u00e4nnu st\u00f6rre del av ombyggnadsarbetet gjorde Nilssons p\u00e5 begravningsbilarna baserade p\u00e5 Volvo 245. De hade som ambulansmodellen axelavst\u00e5ndet f\u00f6rl\u00e4ngt med 70 cm. Det speciella taket till begravningsbilarna levererades fr\u00e5n Volvo i Olofstr\u00f6m medan andra karossdelar togs fram mer hantverksm\u00e4ssigt hos Nilssons. Snart var man tr\u00e5ngbodde i de nya lokalerna och 1978 f\u00f6rdubblades verkstadsytan, bland annat byggdes en lackeringsanl\u00e4ggning. Nu hade antalet anst\u00e4llda v\u00e4xt till 25 personer.<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-19_170724-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-19_170724″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_5,3_5,1_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Foto_2025-11-18_150529-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-11-18_150529″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”3_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
I b\u00f6rjan p\u00e5 1980-talet fick Yngve Nilssons ta \u00f6ver tillverkningen av tv\u00e5 modeller. Volvo 245 Transfer som f\u00f6rst byggts i en serie av Floby Karosseri och sedan av Volvo sj\u00e4lva togs nu \u00f6ver av Nilssons. Tillverkningen av Limousinen 264 TE som byggts av Bertone lades ner i Italien men d\u00e5 regeringen i DDR fortfarande \u00f6nskade denna modell s\u00e5 b\u00f6rjade nu Nilssons tillverka 264 TE i Laholm. Att Sovjetunionen hade en stor makt \u00f6ver DDR var sj\u00e4lvklart men den \u00f6sttyska regimen ville ha andra bilar \u00e4n sovjetiska som statslimousiner. Lika sj\u00e4lvklart var det ot\u00e4nkbart att den \u00f6sttyska statsledningen skulle \u00e5ka i v\u00e4sttyska bilar. D\u00e5 blev Sverige och Volvo ett bra alternativ. DDR k\u00f6pte f\u00f6rst in ett stort antal 264 TE och senare f\u00f6rl\u00e4ngda 760. Det gick s\u00e5 l\u00e5ngt att det inh\u00e4gnade bostadsomr\u00e5det Waldsiedlung d\u00e4r m\u00e5nga h\u00f6ga partifunktion\u00e4rer bodde i Berlin kallades f\u00f6r Volvograd. \u00c5r 1984 byggdes tv\u00e5 spektakul\u00e4ra Volvo 264 Landaulett, halv\u00f6ppna paradvagnar. Den \u00f6sttyska regeringen best\u00e4llde \u00e4ven ambulanser och begravningsbilar fr\u00e5n Nilssons. Aff\u00e4rerna med DDR fortsatte fram till 1989 d\u00e5 tv\u00e5 f\u00f6rl\u00e4ngda Citro\u00ebn CX Prestige f\u00e4rdigst\u00e4lldes. <\/span><\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Foto_2025-09-22_142709-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-22_142709″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_5,3_5,1_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-22_111443-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-22_111443″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”3_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n \u00c5r 1982 fick f\u00f6retaget sin dittills st\u00f6rsta order p\u00e5 begravningsbilar. Den indonesiska arm\u00e9n best\u00e4llde 50 bilar som sattes samman lokalt i landet. Det arbetss\u00e4ttet anv\u00e4ndes sedan flera g\u00e5nger i Sydostasien d\u00e5 Nilsson kunde under korta perioder arbeta i Volvos sammans\u00e4ttningsfabriker i Malaysia och Thailand.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Foto_2025-09-30_195433-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-30_195433″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_5,3_5,1_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” min_height=”366.2px” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/DSC1540_webb-scaled.jpg” title_text=”_DSC1540_webb” _builder_version=”4.27.5″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”3_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n 1980-talet var en period av stark expansion f\u00f6r Yngve Nilssons Karosserifabrik. Bara 1987 tillverkades \u00f6ver 250 limousiner, begravningsbilar och ambulanser. \u00c5r 1987\u201388 \u00f6kade antalet anst\u00e4llda fr\u00e5n 35 till 72 personer. Monteringshallen byggdes ut och nu var den totala verkstadsytan p\u00e5 5\u00a0000 kvadratmeter. Framg\u00e5ngarna fortsatte p\u00e5 1990-talet och personalstyrkan var cirka 100 personer. Bland dem var Fredrik Nilsson, Nils-\u00c5kes son som b\u00f6rjade arbeta i monteringen 1995, han hade d\u00e5 redan sommarjobbat varje \u00e5r sedan 1987 i f\u00f6retaget. Fredrik Nilsson fick med tiden allt st\u00f6rre uppgifter i verksamheten. [\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_5″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Foto_2025-09-17_095833-scaled.jpg” title_text=”Foto_2025-09-17_095833″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”791cfa8c-2be5-4c32-ac87-50280fcbc4ed” width=”100%” locked=”off” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Kanske var det 1998 som Yngve Nilssons Karosserifabrik n\u00e5dde sin h\u00f6jdpunkt, inte minst i samarbetet med Volvo. I februari det \u00e5ret avslutades tillverkningen av 940 och de sexcylindriga systermodellerna S90\/V90. Nilssons stod nu utan n\u00e5gon modell att bygga limousiner, begravningsbilar och ambulanser p\u00e5 f\u00f6r de mer kompakta S70\/V70 var inget alternativ. Volvo hade dock tagit fram en l\u00f6sning \u00e5t sin samarbetspartner i Laholm. I den tomma fabrikslokal i Kalmar d\u00e4r Volvo tillverkats fram till 1994 stod nu inte mindre \u00e4n 670 bilar som Yngve Nilsson kunde anv\u00e4nda. Fram till \u00e5r 2000 fortsatte d\u00e4rf\u00f6r produktionen av bilar baserade p\u00e5 S90\/V90. I slut\u00e4ndan var det bara en enda Volvo som blev \u00f6ver! Men det fanns fler bekymmer, ett utvecklingsprojekt f\u00f6r att ta fram limousiner, begravningsbilar och ambulanser baserade p\u00e5 den nya S80-modellen orsakade problem. Nilssons fick ta \u00f6ver de h\u00f6ga kostnaderna f\u00f6r utvecklingsarbetet, vilket f\u00f6rs\u00e4mrade f\u00f6retagets ekonomi.\u00a0 Efter att Volvo Cars 1999 s\u00e5lts till Ford Motor Company f\u00f6rlorade Yngve Nilssons Karosserifabrik sin status som underleverant\u00f6r \u00e5r 2000. Ett globalt f\u00f6retag som Ford hade sannolikt inte samma k\u00e4nsla f\u00f6r att de specialversioner som Nilssons byggde var viktiga f\u00f6r varum\u00e4rket Volvo. Till antalet tillverkade bilar var de ju inte m\u00e5nga sett ur Fords perspektiv. Nu skulle Nilssons k\u00f6pa bilar fr\u00e5n Volvo p\u00e5 marknadsm\u00e4ssiga villkor. Det h\u00e4r var tv\u00e5 av flera anledningar till att f\u00f6retagets ekonomi f\u00f6rs\u00e4mrades och l\u00f6sningen blev till slut att br\u00f6derna Karl-Erik och Nils-\u00c5ke s\u00e5lde familjef\u00f6retaget. H\u00f6sten 2001 tog f\u00f6retaget Transcredo AB \u00f6ver men bara tv\u00e5 \u00e5r senare gick Nilssons i konkurs. \u00c5r 2004 ombildades Yngve Nilssons Karosserifabrik till Nilsson Special Vehicles och \u00e4n idag \u00e4r basen i verksamheten begravningsbilar och ambulanser baserade p\u00e5 Volvo.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.25.1″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/yngvenilsson.se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Exec-960-1995-Eng-scaled.jpg” title_text=”Exec 960 1995 Eng” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Historien om Yngve Nilssons Karosserifabrik \u00e4r verkligen den om ett familjef\u00f6retag i flera generationer och den tar sin b\u00f6rjan redan l\u00e5ngt innan f\u00f6retaget bildades. Det finns flera exempel p\u00e5 att vagnmakare senare blivit karosseribyggare. Den som tittat noggrant i d\u00f6rrkarmen p\u00e5 en \u00e4ldre Chevrolet har kanske lagt m\u00e4rke till emblemet med texten \u201dBody by Fischer\u201d […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"folder":[],"class_list":["post-60","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/60","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=60"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/60\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2324,"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/60\/revisions\/2324"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=60"}],"wp:term":[{"taxonomy":"folder","embeddable":true,"href":"https:\/\/yngvenilsson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ffolder&post=60"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Varje \u00e5r tillverkades 450\u2013500 ambulanser, limousiner, den n\u00e5got f\u00f6rl\u00e4ngda Executive-modellen och begravningsbilar. Volvo var det viktigaste m\u00e4rket men Nilssons byggde ocks\u00e5 bland annat begravningsbilar p\u00e5 Ford Mondeo och limousiner baserade p\u00e5 Vauxhall Omega. Mellan 1998 och 2002 tillverkades ocks\u00e5 110 begravningsbilar baserade p\u00e5 Mercedes-Benz E-klass.<\/p>\n